Tillbaks i Årsta 29cd;n senare!

Va glad jag blir när jag konstaterar att jag ej är född i Bartins hamn i alla fall, ingen hit!
Blodtrycket brusade i ådrorna denna dag-till all tur ingen fartbegränsning-hoppas blodet tog lite kalk med sig, är sällan bitter på jobbet men nu har det ej varit mina dagar. Trött på dagisfasoner, känns ändå som det finns hopp i barnhagen, time will tell.


Jalta, javisst! Vad bestod min ukrainska buffe av denna tisdag; kaninkorv, Kirkorov, torkade qumkvats, världens bästa rödlök, Svetlana, saltgurka, pressad granatäppeljuice, ukrainsk salami, Lorak, fikon i honung-där va kanske allt?
Nej, jag hade ju mina Jaltanska hälsoinspektörer på besök. Språkkunskaperna har ej utvecklats sedan senast, samma frågor- dry store, meat where from, fruits Istanbul……
Försökte få fram att jag skall till Moskva på Eurovisionen och just denna dag tyckte jag att ukrainska Svtelana borde vinna men det blev inga avancerade samtal! Lärde mig dock hur jag skall uttala Svetlanas efternamn så nån nytta hade jag av deras besök. Chefen i truppen kunde annars va Svetlanas morsa, high heels, smal midja, samma glänsande vinröda plastjacka som förra gången och make-upen på plats men knappast nån botox i läpparna.
På stan hittade jag toppar till Lilian men köpte dock inga, de ukrainska bazartopparna kanske ändå inte passar vem som helst, ingen brist på glitter.
Undrar hur många kompisar han har nuförtiden?

Sevastopol mera ryskt än ukrainsk åtminstone med tanke på flaggorna. Snålblåsten såg till att jag tog på mig Suomipipon, de ryska färgerna i jackan och ukrainska färgerna på väskan, vilken global typ egentligen. Hittade nya terränger i stan och bl a en shop med 3 olika sorters körsbärsyoghurt, saltgurkan kom hem från torget men min gumma va ledig eller så har hon gått hädan, de torkade tranbären va slut för säsongen.

Mera Ukraina för nästa anhalt blev Odessa; fint här också, egentligen ok om Ukraina vinner i Moskva förutsatt att det blir party i Odessa och icke Kiev. Nån gifte sig på blanka torsdagseftermiddagen, många meter tyll hade det gått till den klänningen och gubben hennes va lika ful som brudgummarna är här.
Tror att jag tappar lokalsinnet när jag kommer till Odessa, tredje gången och jag tappade bort mig igen, kanske dags att skaffa en gps?


Hittade ukrainska NK tror jag och kan berätta att laxfile kostade 99.99, kycklingbröst 36.00 och potatis 2.80, Red Bull 10.00 –allt i lokala valutan. Bilar va också till salu i hamnen, förstod mig ej riktigt på priserna.

Och låt oss icke glömma cd-shopping i denna stad, rena eldoradot, konstigt när man börjar tycka att 55sek är dyrt! Längtar redan till oktober?!

På jobbfronten har det lugnat ned sig, ni fattar ej hur nöjd jag är över vissa saker, skulle vilja säga som Obama sa i valkampanjen; there is hope!


Finnair och Blue1 tog mig till Stockholm, helt ok med en avslutande trip i Business Hel-Sto och lite champagne på söndagsmorgonen, jag kvicknade till även om gäspningarna höll på att få hakan ur led.

Nu skall jag fira påsk = äta memma!

Hmmmmmmmmmmm

Jag tror inte man blir lyckligare av pengar, jag tror bara man blir gladare- Jörgen 6år.

Jesus dog när han brändes på bål. Lucia försökte rädda honom, då började hennes hår brinna. Som tack fick hon en krona och en väldigt vacker vit klänning-Synne 7år.

Det har blivit mycket lättare att vara kvinna. Förr i världen blev de brända på bål-Benedicte 5år.

Du skall inte mata spädbarn med lök, för det har jag provat-Henriette 7år.

Det svåraste med äktenskapet är kanske att man har så mycket med varandra att göra-Gabriel 8år.

Jag tycker om att slå min syster. Inte medvetslös men bara så att hon förstår allvaret-Jörgen 7år.

Ibland blir jag rädd att mina ögon står på skaft. Då blir ögonlocken för korta när jag skall sova-Ingeborg 8år.

En frappé eller glass per dag!

Har ni sett en montenegrisk badande byracka förr?

Redan denhär årstiden är det för många turister i Dubrovnik, alla dessa kryssningsgäster drar ned poängen för destinationen, blir bara too much, undrar vad dom som bor här tycker. Kommer ihåg mina tankar när jag halvbodde på Kåkbrinken i Gamla Stan och man skulle ta sig fram på Västerlånggatan när turisterna ruled.
Betydligt lugnare på andra sidan stan där "mitt hak" ligger.


Undrar vad alla barianare gjorde på påskannandagen, helt dött på stan, det som det fanns gott av va hundskit på gatorna. Fönstershopping gällde igen men det är ju förmånligt här också och coolt. Ska ni hänga med i färgskalan så kan jag väl säga att det är purple som gäller för sommaren.

Mitt motto vid besöken i Italien är en glass per dag-åtminstone, så även denna regntyngda måndag och surprise, surprise det blev en med körsbärssmak, makalöst gooooooooooooooooooooooood!


Efter en gungig natt med 20 m i sekunden så kom vi fram 15 minuter försenade till Korfu.
Mottot i Grekland är en frappé per dag, så även denna regniga förmiddag. Humöret nere I Kerkyra för m/s Musica som va med oss i Bari kunde ej lägga ut p gr a storm och dess 3400 pax fick hoppa över Corfu och ingen business för krims-kramsfösäljarna.

På Mykonos hade jag ingen tid att kolla om servitrisen övervintrat på fiket i Lilla Venice men månne hon inte gjort det, det behövs en kall vinter för att hon skall stryka med.

Hade bokat in en lunch med en kompis i Aten men tack vare skeppshandlaren(måste va den enda aborginare som gillar salmiakkikossu)så blev den inställd- kl 13 för en finländare är kl 16.30 för en grekisk skeppshandlare.


Igen en gång genom Korintkanalen, och bred är den inte!




Dum tek tek, var är jag då? Härliga Istanbul, här tillsammans igen med Silja Opera och alla turkar. Den ekonomiska krisen syns inte på turkarnas läppar, smilande steppar dom fram på Iskli Caddesi och tycks må bra. Gillar stan bara mer och mer.
Sprang ett varv på gågatan, fiskmarknaden och Karakoy. Fiskarna simmade lugnt i vattenfaten i väntan på att hamna sprattlande i en turkisk stekpanna, deras timmar var räknade.
Skulle också här på lunch med en kompis från Oxford-tiden men p gr a tidsbrist kunde jag ej åka hem till dem, nästa gång??


Nu in i Svarta Havet och leka med de ukrainska hälsoinspektörerna,vad skall jag muta dem med denna gång??

SCALED & GUTTED!!

Har fått lära mig dessa två ord på tjänstens vägnar i Kefalonia, rätt bra att kunna när man skall handla fisk, inte när jag beställer blekningsmedel eller bananer!
Inga ord behövdes vid byxshoppingen men vi kom bra överens med kassörskan ändå, jag har lovat hälsa Sakis i Moskva från Elena i Kefalonia. Jag skall ju heja på Grekland så därför var jag tvungen att införskaffa mig grekiska brallor, det kan hänga på det lilla.´



De fina tomterna är kvar i Kefalonia men fortfarande oklart vad vi skall göra med alla lösdrivande hundar här, skall dom till himlen eller skall dom till ???. Och inte har min syster köpt nåt sommarhus här ännu?

Ni som annars har planerat att köpa lgh eller nåt i albanska Durres skall slå till nu, det sägs va rätt tid.

Durres en kul stad tycker jag, bort med alla förutfattade meningar när ni åker till Albanien.
Fick en Stafettkarnevalsfeeling när jag såg skolungarna tävla på stan, här var märkeskläderna bortblåsta och det va unge mot unge kamp, mobiler hade dom icke heller, alltså allt som förr i världen- va tryggt……………..
Finns en hel del att shoppa i affärerna men fattar ej vem som har råd med italienska jeans för 700 spänn här, måste ju va en halv månadslön. Undrar vad det skulle kosta att plocka hem en städare härifrån, hittade kandidater nämligen. Kanske bättre att vänta tills det blir Greklandsflytt, trivs säkert bättre där än i Skandinavien.
På torget kunde man köpa 1kg kiwi för 10 sek och en kula glass kostade 2.50 sek.
Ett tips till er; Är det mörkt i affären betyder det ej att det är stängt, nejdå när kunden stiger på tänder man lamporna och så när man skall prova så tänder man även lamporna i byteskoppin.

Nu kom rekkan med grejer från Suomi, tänk att få mustamakkara & HK Bleu levererat ända till Bari. Och gästerna blev glada när pallarna med lonkero drogs ombord.
Man kan annars kalla Italien för Europas Sovjetunionen, jaa åtminstone vad det gäller byråkrati och behovet av papper, namnunderskrifter och stämplar, men det va bara att smila och va trevlig, vill ej sitta i nåt fängelse i Puglia.


Va på stan en sväng och lika småballt som tidigare, till all tur blev jag pinknödig för annars hade det kunnat bli dyrt, shopparens paradis här!

Kotor är fiiiiiiiiiiiiint. Inhandlade ett halvt kg torkade tranbär- som redan är borta- och lite cashewnötter, blev en perfekt blandning, nu dyker ingen urinvägsinfektion upp på ett halvår i alla fall- eller var det nåt annat tranbären va bra för?
Jakten på balkan cd;n i full gång, några blev det, inklusive ett par som bara är att slänga- allt är inte guld som glimmar.
Mest värdefulla härifrån blev Pelinkovac Gorskij List, Lilian blir glad i alla fall. Hon har också beställt en top eller flera men den ”tasken” ej löst ännu, och så har hon visst inne nån skobeställning!
Fått lära mig att 10 april är den populäraste födisdagen i Sverige. Hela 27024+1 har sett dagens ljus första gången detta datum. Hade räknat med att Lööwet och Irene skulle plussa på denna dag men arvingarna ville nåt annat. Grattis, det blev ju fler vädurar tack vare er.

GLAD PÅSK !

Häxtider

Pyramideilta suoraan saunaan!!!!!!!!!!

http://www.hs.fi/matkailu/artikkeli/Pyramideilta+suoraan+saunaan/HS20090404SI1ME01kpl?ref=lahetalinkki

Kristina Reginan yläkannella otetaan aurinkoa aina kun sää salli. Punaisellamerellä oli usein liian tuulista auringonpalvontaan. Laiva on saapumassa Sharm el Sheikhin satamaan.

M/S KRISTINA REGINA. "Hei hoi, sä jätkän oma kulta..."
Yhteislaulu raikaa m/s Kristina Reginan Ankkurisalissa.
Laivan ikkunoiden takana lipuu Egyptin aavikkoranta, mutta emme anna sen häiritä vaan laulamme täysin palkein. "Oi joi sun lempesi on tulta..." On keskiviikko, meripäivä, jolloin satamaa ei näy, eikä eksotiikka jaksa pariasataa suomalaista risteilyturistia tänään kiinnostaa. Eksotiikkaa on ollut jo niin paljon, että jaloissa kivistää. Lauantaina lensimme Helsingistä Sharm el Sheikhiin ja meidät lastattiin laivaan Punaisenmeren risteilylle. Sen jälkeen olemme jo poikenneet kahdessa satamassa. Niistä olemme singahdelleet busseilla ällistelemässä Luxorin suuria nähtävyyksiä eli faaraoiden hautoja ja Karnakin temppeliä, Jordanian Wadi Rumin autiomaata ja Petran muinaista kalliokaupunkia. Upeita paikkoja kaikki, erityisesti Petra, yksi maailman suurista ihmeistä. Ei niitä tosin ehtinyt kovin kauan ihailla, kun piti jo lähteä takaisin laivalle illalliselle ja nukkumaan. Tänään laivalla huilataan. Illalla on arabialainen ilta ja naamiaiset, ja jokailtaiseen tapaan taas humppaa.
Pienellä tanssilattialla huomion kiinnittävät yrittäjä Heikki Ilves ja kehitysvammaisten ohjaaja Kirsi Ilves Lohjalta. Heikki on pukeutunut palestiinalaishuiviin eli Sheikki Heikiksi. Ilveksiä suomalaisristeily houkutteli varsinkin siksi, että kilpatanssia harrastava pari saa tangota täällä päivittäin. Tämä on jo neljäs kerta, kun he ovat Kristina Reginan matkassa - kaksi kertaa he ovat olleet Välimerellä ja kerran Kanariansaarten-kierroksella. "Meillä ei ole kielitaitoa. Täällä on suomalainen henkilökunta", Kirsi Ilves kertoo. He eivät osallistu pitkille retkille Luxoriin ja Petraan vaan käyvät satamista ostoksilla, rannoilla ja kävelyillä. Ja viihtyvät laivalla. "Kun tänne tulee, on kuin kotiinsa tulisi."

Kristina Regina on eriskummallinen risteilyalus. Siitä puuttuu hohto ja kimallus, joilla suuren maailman luksusristeilijät houkuttelevat. Ei ole show'ta ja gaalaa, vain pari miestä pikkulavalla soittamassa, tietokilpailuja päivien piristeeksi. Ei ole edes uima-allasta, vain pienet suihkut pienten hyttien pienissä vessoissa. Koko laiva on niin pieni, että se näyttää suurten risteilijöiden vieressä söpöltä purkilta. Silti asiakkaat tulevat uudestaan ja uudestaan. Tällä risteilyllä noin joka kolmas on ollut tällä laivalla ennenkin, joskus vanhoja asiakkaita on kaksi kolmesta.
Henkilökunta ja kanta-asiakkaat tervehtivät toisiaan nimeltä, ja asiakkaatkin kutsuvat laivaa sen lempinimellä Vanha Rouva.
Kyydissä on kaikenikäisiä, mutta keski-ikä on 55-60 vuotta, arvioi risteilyisäntä Jukka Helin. 50-vuotias alus rakennettiin aikoinaan ruotsinlaivaksi. Nyt sen omistaa kotkalainen Partasen suku, joka on keksinyt omaperäisen, suomalaisiin vetoavan konseptin: Se seilauttaa suomalaisturisteja vuoden kierron mukaan eri puolilla maailmaa, tänä vuonna muun muassa Punaisellamerellä, Välimerellä, Mustallamerellä, Norjan rannikolla ja Grönlannissa. Laivalta tehdään paljon kiehtovia retkiä maihin, ja aluksella on alueen hyvin tuntevia suomalaisluennoitsijoita. Nyt mukana on lintuguru Dick Forsman. Vetoavinta laivassa on sen kotoisuus.
Se on remontoitu huolella vanhaa kunnioittaen: sisustus on kuin mummolasta. Kahvilasta saa suomalaista sumppia, tuoreita korvapuusteja ja lohiruisleipää. Niitä tarjoilee henkilökunta, joka osaa harvinaisen taidon: olla yhtä aikaa ystävällinen ja rento.
Kaikki laivalla puhuvat suomea keskenään. Kuin mökillään olisi, kuten laivan entinen työntekijä Taina Väistökoski on gradussaan osuvasti kuvaillut. Täällä matkustajien silmistä puuttuu pelokas kiilto, josta suomalaisturistit maailmalla tunnistaa. On turvallinen olo. Ei ahdista eksotiikka eikä erilaisuus.
Eihän se kaikille sovi.
Eläkkeellä oleva helsinkiläinen psykoterapeutti Anneli Jokinen on tottunut omatoimimatkailija, eikä hän usko, että tulisi risteilylle pian uudestaan. Retket olivat kyllä hyviä, laivan tietokilpailut ja yhteislaulut hauskoja, Forsmanin luennot hienoja, kanssamatkustajat mukavia. Mutta: "Pitäisi olla vähän kansainvälisempi olo. Tässä sitä ei ole. Minulle matkustamiseen liittyy se, että tapaa muunmaalaisia, edes turisteja. Jos hyvä tuuri käy, niin paikallisiakin." Vanhan Rouvan retkillä paikallista elämää näkee bussin ikkunasta, sieltäkin aika vähän.
Aamiaisella syödään puuroa ja ruisleipää.
Muuten meno on kovin epäsuomalaista. Matkustajat sanovat toisilleen hyvää huomenta. Ja hymyilevät! Muutamassa päivässä laivaan on kehkeytynyt kyläyhteisö, jossa jopa harjoitetaan smalltalkia luontevasti puolituntemattomien kanssa. Iltaisin otetaan olutta ja drinkkejä pikkuhumalaan asti, mutta kukaan ei örvellä. Se tuntuisi sopimattomalta. Aamupalan jälkeen lähdetään bussilla Kairoon pyramideille. Kaikilla on hartiat ja polvet visusti vaatteiden peitossa. Se johtuu siitä, että meidät on kurssitettu laivalla viimeisen päälle. Ennen jokaista retkeä risteilyisäntä kertoo tarkkaan, mitä retkellä tapahtuu ja miten on sopivaa pukeutua. Tähän tyyliin: "Täällä ei paikalliset tytöt ui bikineissä. Voittehan te kokeilla. Näette sitten miten käy. En suosittele. Maassa maan tavalla."
Pyramideilla katselemme alentuvasti venäläisnaisia, jotka kulkevat minihameissa ja pikkutopeissa.
Sfinksin vierellä vantaalainen tulliylitarkastaja Hannele Jäämaa hymyilee leveästi. "Taas on yksi unelma toteutettu. Olen nähnyt sfinksin." Juttelemme Jäämaan kanssa kaikista maailman paikoista missä olemme käyneet. Jäämaa on reissannut Etelä-Afrikat, Guatemalat, Meksikot. Kohta hän lähtee Thaimaahan, kunnon kulttuurikiertomatkalle.
Risteilyllä on myös paljon tällaisia maailmaa nähneitä, kielitaitoisia ihmisiä. Pyramideilta mennään taas takaisin laivalle, suoraan saunaan. Kiuas sihahtelee ja on mukavan kuuma. Lauteilla ihastelemme keravalaisen diakoniatyöntekijän Tiina Laineen kanssa pyramideja ja muistelemme Petran reissua. Olemme jo kuin vanhat tutut. Lauantaina viikko on täynnä, ja lennämme kotiin Suomeen.
Vanha Rouva jatkaa matkaansa uusien tulijoiden kanssa, Suezin kanavan läpi Välimerelle, ja sieltä taas vähitellen maailman muille merille.
Ensi vuoden lokakuussa vanhojen laivojen palomääräykset tiukentuvat, ja Rouva tarvitsisi kovin kalliin remontin.

Voi olla, että Vanha Rouva ei enää kauan seilaa.

Kossor på vårbete = Roger i Kusadasi

Same, same but different!

Dags att göra nytta för brödfödan igen, kul att komma på jobb!?
Vad har jag då hunnit med sedan jag lämnade STO. Joo-o en hel del i alla fall. Gjort av med 30000€ på en dag, glömt min jacka på Arlanda, trampat i åsne bajs på E-M;s födelsedag-eller var det dagen efter, ”kännt” hur en kossa känner när hon får komma ut i hagen, haft vårpremiär för frappé, flygförsening på 7h, lytt kinesiologen att hoppa över bakpulver och sesamfrön, lärt mig mycket om värmepumpar, hört ella, kalispera, ohi, tikanis, yassas, orea en jävla massa ggr, åkt under Nisos bro…………………
Grekisk postlåda.


Vad var då bäst? Säkert känslan att ”komma ut” – från ladugården! Jag förstår det känns kanon för kossorna att komma ut på sommaren även om dom haft det skönt inne. För mig kändes det i alla fall kanon att komma till Kusadasi efter 4 månader i Röda havet, allt va så enkelt, t o m enkelt att pruta(från 220 turkpengar till 100).
Jackan fick jag tillbaks, åsnebajs hör till om man pyser till Santorini, shoppandet kräver sitt men till all tur fanns det pengar i kassan och visst älskar jag att va tillbaks i ett vårfint Grekland.

Min schlagerkompis från Kammarkargatan har shoppat skor för Moskva och jag ville ju ej va sämre, tog två par för säkerhets skull. Hon har ju också varit och lyssnat på nån mezzosopran, då bestämde jag att jag lyssnar till två sopranos!
Helt makalöst bra av Laura Heinonen och Angelika Klas som uppträdde hos oss tillsammans med Kari Fall och Seppo Hovi. Här körs det icke bara opera utan både stirred & shaken music. När har ni hört en sopran köra operett, Edith Piaf, jazz, musikal, evergreens, operita och så grädden på moset- rap med specialskriven text. Tänk er en operadiva i häftigaste klänningen köra en raplåt, inte konstigt att man får ståpäls.

Framtiden

Historia

Berlusconis Syracusa är lika ballt som förra gången, fattar ej att jag gillar det stället. Malteserna tror på Chiara i Moskva fick jag för mig när jag snackade med agenten våran. Och så har malteserna valt ny president, fick börja jobbet i lördags när vi va på plats.
Maltesisk buss


Lite till har jag hunnit med:
-bli smått förbannad och mindre smått förbannad
-betala allt från 1.40 till 4.40 för en frappé
-äta körsbärsjoggis, vi tar det i pluralis
-jobba en massa timmar / dag
-ligga som Ferdinand i grekiskt grönt gräs och lukta på blommorna
-gratulerat en massa aprilbarn
-once again genom Korint kanalen, lovely
-lyssna till favisarna på Acropolis radio, Annas nya låt är bra.
-kolla på kajakkorgboll eller vad det nu kan heta- en boll som dom försöker få in i nåt mål/nån korg med paddlarna- måste va en stor sport på Sicilien.

Ny styr jag kosan mot nya destinationer!