Kulturminister och skoshopping

Det är ju ej så ofta jag springer på presskonferenser med ministrar, det lär ta ett tag innan det blir nästa gång. Visst var det intressant att lyssna till lite politiksnack mellan eurovisionslåtarna- det är liksom mindre la, la love- det svåra var ju att bestämma vad man skall tro på och vad man inte skall tro på.

Azerbadjan har gjort ett politiskt beslut att närma sig Europa och det tolkas inte alltid positivt att andra länder härborta, bl a Iran ogillar ju detta. Som ett muslimskt land ses det av andra som udda att vända sig mot Europa och europeernas tankesätt i mångt och mycket, bl a Iran tycker inte att det är så hipt med all dekadens som för tillfället kommit till Baku för att dansa, parta och lyssna till musik.

Hoten om attacker som kommit mot Eurovisionen tros komma från Iran, samma gäller också hackersattackerna mot websidorna. Grannsämjan med Armenien är inte på top p gr a Nagorno-Karabach krisen, t o m så infekterad att man ej får spela armenska låtar på Euroclub- varför blanda musik och politik??

Hur mycket pengar som satsats på infrastrukturen, byggandet av strandpromenaden och dylikt inför Eurovisionen lär ingen veta, ministern snackade om 50 miljoner manat (samma i euro)men jag är övertygad om att det är mer pengar. Till detta kommer en massa sponsorpengar. Korruptionen är säkert också inblandad så ingen lär veta vad de faktiska budjetsiffrorna är.

Amnesty och Human Right Watch  är inga omtyckta organisationer av landets ledning det kunde man tydligt förstå. Crystal Hall har ej byggts bara för Eurovision utan en arena var inplanerad sedan tidigare men Eurovisionen snabbade på byggandet och vilket land som helst behöver en sån arena, kolla bara på Stockholm där två byggs för tillfället, hur skall man få ekonomin att rulla i dem.

Efter presskonferensen var jag i en shopping mall och hade aldrig i världen kunnat ana att vi är i ett muslimskt land om jag bara sett en video därifrån, ALDRIG!! Detta kunde varit i vilken stad som helst om man ej sett ansikten på människorna utan bara klädstilen på gästerna och grejerna i affärerna och restaurangerna.

Märkesbutikerna avlöser varandra, finns inget slut på dessa och priserna kan va sjukt höga. Var inne i en skoaffär som ej såg fashionabel ut och där kunde man köpa skor för 480 lokala pengar! Och det konstiga är att dessa affärer är många, många, MÅNGA.

Kontrasterna är också stora, man hittar en dyr märkesaffär bredvid ett ruckel och utanför kan man hitta ett stort hål i gatan så det gäller att kolla var man stiger.


Och prisnivån är redan europeisk på många ställen så den behöver dom ej koncentrera sig på att ändra. Här kostar en latte 5 manat och en bit cheesecake 5 manat.